Förberedelse och första behandlingen av min cancer
När jag kom hem träffade jag en behandlingsläkare på Onkologiska kliniken, Karolinska.
Vi gick grundligt igenom min behandling och biverkningar som var en hel del. Nu vill jag säga till ALLA som får samma besked "Ta biverkningana lite med en klackspark"!. En bild som nog många bär med sig är att en person som får cellgifter ligger över toaletten och spyr häjdlöst. Stämmer INTE. Andra biverkningar som KANSKE blir är trötthet, motståndskraften bryts ner, man tappar håret, slemhinnor påverkas som kan ge torrhetskänsla i munnen, ögon, näsa, underlivet etc, sen KANSKE kommer medicinerna som du får för alla biverkningar i sin tur ge biverkningar, i form av förstoppning, huvudvärk, sömnsvårigheter, rodnader på huden, men bara KANSKE. Vad man ska veta är att det finns ALLTID ytterligare hjälp att få!.
Jag hade tur för jag skulle få vara med i en studie. Det innebar att jag skulle få en så kallad PAC- dosa inopererad under huden strax nedanför axeln med en tunn slang (kateter) som mynnar i ett centralt blodkärl. Den läggs in av en kirurg under lokalbedövning och tas bort väldigt lätt efter avslutad behandling.
Den här infarten underlättar vid behandlingen och minskar riskerna för komplikationer. En metod som man vill prova även vid behandling av bröstcancer. Istället för att man sätter venporten i armvecket en metod som kräver betydligt mer omskötsel med omlägg en gång per vecka. Jag var väldigt glad över att få den här möjligheten, det lät så mycket enklare!
Innan första behandlingen skulle jag träffa en sköterska som jag under hela behandlingstiden skulle ha kontakt med. Hon informerade mig om vilka mediciner som jag skulle ta och hur jag skulle ta dom. Om igen gick vi också igenom EVENTUELLA biverkningar och vad man kunde göra om man fick besvär. Information om blodprover och när dom skulle ske då man är väldigt noga med att följa upp speciellt imunförsvaret men också
det allmäna hälsotillståndet. Så under 5 dagar innan provtagning ska man ha tagit 5 sprutor/injektioner med Accofil/Nivestim som man injecerar själv för att bygga upp imunförsvaret, inte så otäckt som man kan tro och det kändes faktiskt inte alls. Jag har en diabetiker i familjen min son som jag har tagit spruter på som liten och jag tänkte att det där blir väll ingen match, men det är lite annorlunda att ta dom på sig själv.
Bild på min nya frisyr, lite mörkare än mitt eget och varför inte långt, det gäller att passa på att testa något nytt!
Jag fick även en rekvisition på en peruk som rekomenderades att ta ut i god tid, man får nämligen en peruk och lösögonfransar gratis av landstinget. Sjukhusresekort laddat med ett antal resor vid akuta situationer fick jag också, i annat fall får man ta sig komunalt eller med egen bil från och till sina behandlingarna.
Så kom då dagen "D" för behandling. Jag skulle infinna mig på Karolinska kl 13:00, Jag hade förberett ett par timmar innan med tabletter för illamåndet. En sköterska tog emot och vi gick in i ett av behandlingsummen som hade två sängar. Hon förklarade mycket noggrant hur allt skulle gå till. Hon kopplade till påsen med ett av cellgifterna till min lilla dosa vid axeln. Väldigt smidigt och den satte genast igång att sakteliga låta giftet strömma in i min kropp. Detta tog ca 1tim, sen var det dax för nästa cellgift att pumpas in vilket tog lika lång tid. Under min väntan låg jag och lyssnade på musik och läste bok, det blev några vänder på toaletten också då allt som pumpas in gör att man blir väldig kissnödig.
Man avslutade sen med att skölja ur katetern med koksalt för att rensa vilket är väldigt viktigt, detta tar
ca 20 min. 2 1/5tim senare var jag färdig att åka hem och det kändes helt ok.
